Bakgrund/ändamål: Cairnterriern är en av de mest
ursprungliga terrierraserna. Den kommer från höglandet i nordvästra
Skottland och några av öarna därutanför och användes
huvudsakligen för att bekämpa skadedjur men gav sig också i
kast med utter, räv och vildkatt. Rasen är mycket litet påverkad
av den "modernisering", som skett med många andra
raser. Cairn terriern lanserades som ras så sent som år 1909
och efter häftiga diskussioner om dess namn registrerades den i
Engelska Kennelklubben år 1910 under namnet cairn terrier.
Ordet "cairn" är gaeliska och betyder "stenröse",
vilket här leder till rasens funktion som bl a grythund.
Helhetsintryck:
Cairnterriern skall imponera genom att vara aktiv, modig och tålig.
Den skall vara kvick, alert och ge intryck av att vara en
naturlig, arbetande terrier. Den skall stå med tyngdpunkten väl
över frambenen, ha starkt bakparti, djup bröstkorg och mycket
fria rörelser. Pälsen skall skydda mot alla vädertyper. Den
skall vara orädd och glad till sin läggning och uppträda självsäkert
men inte aggressivt.
Huvud:
Huvudet är litet, men i proportion till kroppen. Skallen skall
vara bred med väl markerad fåra mellan ögonen och tydligt
stop. Nospartiet skall vara kraftfullt men inte långt eller
tungt. Nosspegeln skall vara svart. Huvudet skall vara väl behårat.
Ögon: Ögonen
skall sitta brett isär, medelstora, mörkt hasselnötsbruna,
vara aningen djupt liggande och vara försedda med buskiga ögonbryn.
Öron: Öronen
skall vara små spetsiga, välburna, upprättstående och inte för
tätt ansatta eller för kraftigt behårade.
Bett:
Starka käkar med stora tänder och komplett jämnt saxbett.
Hals:
Halsen skall vara väl ansatt och inte kort.
Kropp:
Ryggen skall vara plan och medellång. Bröstkorgen skall vara
djup med väl välvda revben. Ländpartiet skall vara starkt,
men ändå böjligt.
Fram- och
bakben: Skuldrorna skall vara sluttande och armbågarna
skall ligga intill kroppen. Benen skall vara medellånga med
god, men inte för kraftig benstomme. Benen skall vara täckta
av strävt hår. Låren skall vara mycket starka och muskulösa.
God, men inte överdriven bakbensvinkling. Låga, parallella
hasor.
Tassar:
Framtassarna skall vara större än baktassarna och får vara lätt
utåtvridna. Trampdynorna skall vara tjocka och starka. Tunna,
smala eller lösa tassar och långa klor är fel.
Svans:
Svansen skall vara kort, balanserad och rikligt försedd med hår,
men utan fana. Den skall inte vara för högt eller för lågt
ansatt, och bäras glatt men inte böjd över ryggen.
Rörelser:
Mycket fritt, flytande steg. Frambenen skall nå långt fram,
bakbenen skall ge starkt påskjut. Hasorna skall vid rörelse
inte vara för tätt ihop eller för brett isär.
Päls: Pälsen
är mycket viktig. Den skall skydda mot alla vädertyper och måste
vara dubbel med rikligt, strävt men inte grovt täckhår.
Underullen skall vara kort, mjuk och tät. Öppen päls är inte
önskvärd. En lätt vågighet är tillåten.
Färg:
Sandfärgad, vete, röd, grå eller nästan svart. Brindle i
ovanstående färger tillåten. Helt svart, vitt eller black and
tan är ej tillåtet. Mycket typiskt är mörka öron och mörkt
nosparti.
Mankhöjd:
Mankhöjd ca 28-31 cm, men höjden skall vara i proportion till
vikten.
Vikt:
Idealvikt är 6-7,5 kg.
Fel: Varje
avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande
till hundens förtjänster, helhetsintryck och konstitution.
|